nu har jag övervägt att inte tävla på klubbnivå och endast lokalt. Det är inte för det är så och jag ska det för att jag ska utvecklas, eller jo. Jag pallar inte psykiskt att tävla på klubben, det blir så mycket att jag ställer så höga krav på mig då. Jag kan inte rida ordentligt och bryr mig bara om hur dom andra rider. Efter en sänkning med över 15% är fanimig inte okej. Fucking jävla skit, men allt handlade på mig. På lokalt kan jag bara komma dit, ingen vet vem jag är och då bara struntar jag i helt vad andra ska tycka om mig.

- Radical Face

- kapten röd

Jag kan inte råför det, kan inte gömma att jag tänker på det.
Kan inte glömma eller skjuta bort tankarna, men tyvär påminns jag varje dag.

vissa förstår inte svek, att kanske är dom skyldiga till en händelse som faktiskt kan få en människa så ledsen. Ett ända ord och man börjar gråta, men det dom inte förstår, det är inte själva ordet. Utan av just dom det är ifrån, dom man trodde stod nära och man uppgav enorm av energi för att dom skulle vilja. 
 
jag vet att ni vet, men ni kan bara inte be om ursäkt eller ens fatta vad ni gjort
PUNKT

DEN SVENSKA BJÖRNSTAMMEN

kärlek

nej  nu ska jag pallra mig upp, fixa en GI frukost och bege mig mot den röda limosinen som går om någon timme. Mitt ris till hår ska klippas av idag och kanske kommer det må bra igen. Efteråt blir det studentmottagning hos min barndomsväns bror, bra kämpat joakim !

Ska jag vara helt ärlig och berätta en lite mer realistisk tanke, hellre hade jag velat umgåts med min fina. Vid poolen med en smaskig cider och underbara leenden.