en stor saknad


du gjorde hela min högstadie gång. du gjorde att jag aldrig någonsin kunde känna mig ensam eller ledsen och jag stöttade upp för dig dom dagar du kännde dig nere vid botten. ett helt sommarlov gjorde du, den 6 juni var bara din, min och ivanas dag. alla gånger vi vart i lillstugan. alla dom där gånger du skrattat. du gjorde mig så glad, nu är jag här, kanske inte helt ensam, men väldigt väldigt ledsen. jag kunde hugga av mitt ena ben för dig. du var trots allt min lilla bästis, jag ångrar att det blev som det blev i slutet, och jag skäms över att jag inte tog tag i saken. men även fast du var så långt ifrån var du så nära. den röda tråden fanns ändå kvar, nu finns den inte alls..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0