piercad jävel, en sån där kriminell

jag fick en komentar om att jag skulle berätta lite om min piercing. faktiskt vet jag inte riktigt vad jag ska berätta. den tog jag i somras, (utan lov av mina föräldrar såklart) helt själv gjorde jag det, med en nål och ett sudd. detta gjorde inte ondare en tidigare gånger jag låst in mig på rummet för att sticka hål på läppen. det är självklart ingen "åhjagtyckerdetärsåkulattgöramigillagrej" utan jag alltid varit lite udda och gillar uddare saker än mängden, eller helt enkelt så drars jag helt enkelt inte efter vad andra tycker och tänker om jag inte håller med. min piercing har jag haft nu i ett halv år och inga som helst planer på att ta ut den, kanske om ett år vad vet jag. min piercing utstrålar inte (som många av mina kompisars föräldrar verkar tycka) att jag bär på battroner i fickan och kniven innanför ärmen, den är bara ett litet smycke, precis som ett örhänge, som jag tycker är snyggt och visar att det är jag. jag gillar att sticka ut på mitt egna vis.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0