Den tredje mars 1994 föddes lilla jag, eller då, var jag liten. Jag föddes som en tjock skrikande rödhårig och även högröd i ansiktet (kan ni förreställa er det? Bra. ) När jag var liten var jag flickan som aldrig kunde sova, jag var en skrikande bäbis som aldrig var nöjd, det är inte något jag kommer ihåg utan något jag hört.

Från vaggan till jag blev 12 år växte jag upp i hässelby, en liten bit utanför gård. Familjen bodde i ett litet fyravånings radhus som inte kostade mer än miljonen. Där växte jag upp. Där lärde jag mig vara den jag var. Jag gick i Maltesholmsskolan från början men inte riktigt till slut ( slutade i femman). Lilla Alice blev bästis med Anna, sedan med Anna, sen Amanda. Sanna och Lina fanns vid min sida redan sen blöjetiden.

Vid åtta års ålder fick jag äntligen börja rida, efter så mycket tjat på min mor fick jag för första gången (förutom skansen) verkligen få rida. Det blev grimsta, inte det jag ville. Jag ville ut på äventyr, jag ville trava, ville lära mig galoppera! Det var då jag började på Kungsberga ridskola, vid samma desternation som sommarstället mitt ute på färingsö som idag är mitt hem. På den ridskolan fick jag lära mig rida, fick vänner och blev kär förförsta gången. I ponnyn surpuppan själv, Mickey pickey päronpung! Vått och tårt, tårar och svett. Vi två gick ifrån att inte kunna styra pollen till att få vinster i L.C hoppning och i L.B dressyr. Det var han och jag mot fucking världen! Men så såldes han .. men det är en annan historia.

Hur som haver under denna Mickey period kom det sig att hela familjen Levin tog sitt pickopack och flyttade ut på ön. Helt plötsligt från förortens förort till hästbajs och åker så långt ögat kunde nå. Började 6an i en mycket liten skola (där faktiskt jag träffade mina fina underbara vänner som står nära än idag), 7an blev vi färentunabarnen vuxna. Då skulle vi äntligen börja Uppgård, mupparnas gård. Alice gick från punkare/emo till fjorreborre. Under hela högstadiet var en ända lång prosses. Jag hittade vem jag faktiskt är. När jag var 14 år fick jag min första lilla ponny, lilla felle. Mycket hände under dom åren, jag hade min första fylla, jag förlorade min oskuld och vännerna kom och gick och förvirrande "kärlekshistorier" avslutades alltid med en ny förälskelse. I 9an förlorade jag en av mina närmsta vänner, han dog i en moppeolycka och efter den dagen har mitt liv förändras.

Idag går jag i andra ring på Thorhildsplans gymnasium och läser samhällsvetenskapliga programmet med inriktning journalistik/komunikation. Jag kan inte berätta så mycket, jag är mitt inne i historian och kan tyvär inte  berätta när jag är mitt inne i den. I Thorhildsplan har jag träffat mina fina tjejer och träffade min pojkvän.

godnatt kära dagbok